Helgen har varit skön. Ätit god mat och umgåtts med vaner, familj och älskling.
Idag var jag på jobbet för en utbildningsdag. Jag (och en till) redovisade även vårt riskprojekt. Är ju alltid lite nervöst att redovosaför så mycket människor men idag gick det mycket bra.
Nå imorgon e det dax för ännu ett ultraljud och en eventuell igångsättning. Ska packa klart min väska så att den e redo för en inläggning på avdelningen. Det är ju såklart en ovanlig och osäker situation man befinner sig i men man har liksom inget val. Man e helt i vården händer och deras expertis. Skulle nu kännas skönt om det kom igång på riktigt. Vi längtar efter vår bebis.
Så vi får se när vi hörs nästa gång...
4 kommentarer:
Hej Hanna!
Väskan packad? Ska tänka på dig imorgon!
Känslan som inte stämde med Spenshult var att jag inte är redo för att ta det "så lugnt" än.. Vill vara med om lite action som det kan vara på sjukhuset ibland. Jag hade blivit tokig på alla utredningar. Annars verkar det super - de satsar ju otroligt mycket på lokaler, personal och forskning - så det hade varit en intressant arbetsplats (senare i livet o karriären)..
Kram Pia
Oh nej! Nu kommer Hanna aldrig att lämna sjukhuset !!!!!!!!!!!
:)
Kram!
Nej Viveca det e ju det jag säger...livet(jobbet) behöver lite action. Men jag kan tänka mej att det med utredningar o så är ju på reumasidan inte den opererande ortoped sidan. Lite tröst iallafall. Jag får vänta lite o se, ska ju inte jobba ännu på ett tag. Tack för dina ord, Pia. Ska tänka på det.
Kramar Hanna
Hej Hanna, igen.. =)
Vivecas o min kursare Åsa jobbar på Spenshult´s op, eller på uppvaket rättare sagt.. Hon trivs super! Men - det är ju fortfarande inte så mycket action trots att det är mycket att göra.. "Handleder", "knän", "ryggar" som hon säger..
Håller tummarna på att bebisen snart tittar ut.. =)
Kram Pia
Skicka en kommentar