Nu e livet som det brukar igen...
Max mår efter omständigheterna väl och trivs av att vara hemma. Han har varit mycket trött under helgen och han skulle inte aktiveras så mycket enligt vetrinären. Han har även en infektion på tassen mellan klorna som vi ska smörja 2 ggr/ dygn. Detta ska vi oxå hindra Max ifrån att slicka vilket inte e en lätt uppgift vill jag säga. Vi provade första natten med en tratt men den lyckades han lura och på något sätt komma åt sin älskade tass. Då bandagerade vi tassen och det höll hela natten trots försök till att bita av den. I natt har han fått ha en strumpa på men denna hittade jag långt ifrån Max när jag vaknade. Jo smart o finurlig e han.
Påskafton tillbringade jag ppå hospitalet. Vi hade med oss lite mat vi som arbetade så det hela blev en förhållande trevlig kväll. Lagom att göra, två jourfall, så att tiden går snabbt förbi. Det finns inget värre än när tiden kryper fram och det inte finns nått vettigt att göra.
På jobbet har vi nu avklarat 3 calici misstankar varav en gång det var positivt. Jag har jibbat alla tre gångerna och faktiskt klarat mej ifrån att bli sjuk. Kanske e det bäbisen i magen som håller mej kry...
På tal om mage, den växer o växer. Nu syns det verkligen att jag e gravid vilket jag tycker känns kul. Innan har jag mest sett tjock ut på magen innan den började ta form. Har nu märkt att jag behöver införskaffa mej lite fina toppar också nu när jag ser ut som jag gör. Får ta tag i det nästa helg.